silent night, broken night.
jag lyssnar på damien rice. vilket inte gör saken bättre. direkt. jag fick höra här om natten i fylledimman. av en man jag inte känner. att jag var en sucker för sprit. men det är inte sant. jag dricker inte oftare än andra. i min umgängeskrets. men denne gav sig inte. senare under natten. säger han. "du är ju så jävla deprimerad". vilket inte alls är sant. om jag skulle vara det skulle det knappast framträda när jag super. sådant nedlåter jag mig ej till.
midsommaraftonen har passerat. med dunder och brak. jag har fortfarande ångest. min mor tror att jag fortfarande är bakfull. det slutade jag att vara igår eftermiddag. jag har spenderat min dag framför tv'n och kollat på dexter. 5 avsnitt. jag har mycket att tänka på. men inget jag vill tänka på. jag gör alla problemen mycket större än vad de är. kärstin är i smögen. i tre veckor framöver. och jag tycker naturligtvis inte att jag har några vänner kvar här. men det är ju inte sant. problemet är: höra av sig. kanske man skulle testa att höra av sig.
kanske man skulle gå och lägga sig. kanske. 
/Nothing's changed. Nothing is right.
kroppen säger nej
nu håller jag på att bli deprimerad för att jag tittar på natur kanalen. och de pratar om olika sjukdommar som kan ta sig in i hjärnan och förlama hela kroppen. på hästar. jag hatar det allvarliga sättet de pratar på. jag tänker nu byta kanal. nu lyssnar jag på hyper hiphop.