var inte kärlek menat som något enkelt att ge, när blev kärlek så svårt att ge?

63434-187
I goda vänners lag. cancerkids.



kom ta med mig. kom ta med mig ut inatt. dit ingen känner mig och vet vem jag är och vad jag gjort förut. jag skulle så gärna bara skita hårt i allt och dra. men det vågar jag inte. för jag är inte så wild and crazy. vad ska man göra? ska alla urbanisera till sveriges huvudstad för att det är hippt att bo där? tänk att du kommer helt garanterat träffa någon som du inte vill träffa när du går till ica. iaf, fast det inte är hemma. för att alla bor där. ist för här. och samtidigt vill man ju inte flytta till något ställe där alla är främlingar. slutsats, jag bor kvar här ett år till. jag nöjer mig med att flytta till egen lya, skaffa mig ett jobb och ett nytt liv. helst. men eftersom jag känner mig själv. säger jag inget mer. för jag blir bara besviken. jag skjuter upp mitt liv. men jag är inte 28 och jag känner inte min biologiska klocka ticka. jag vill inte ha barn. idag på bussen satt/stog det en unge och skrek och var äcklig. hela vägen hem. han spottade på sin mor. det var droppen. jag vill inte producera något barn. det finns gott om dem.
dock har jag hört diverse vänner som efterlyser kärlek. vårens spratt. nu kan du få mig så lätt.
ta åt dig om du vill.

Kommentarer
Postat av: j

ja ta mig så gärna. kärlek


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback